Hatar att vara ensam hemma




Min bästa hälft och jag på P&L i somras.

Usch, jag hatar att vara ensam hemma. Jag får ingen ro i kroppen, kan inte somna och inte nog med det så är jag grymt mörkrädd. Varje gång jag ska sova ensam hemma så tittar jag i alla rum, i alla garderober, under sängen, bakom soffan. Jag har sett alldeles för många skräckfilmer. Varför gör man så mot sig själv? Vet inte om jag ska skratta eller gråta åt mitt beteénde. Pinsamt. Jobbigt. Läskigt.

Lämnade min andra hälft på flyget ikväll, han är i Kalmar och ska hälsa på Simon. Kul, jag vill också resa bort. Något positivt är ju att jag faktiskt kan köra bil igen, wihoo! Så nu kan jag ta mig vart jag vill när jag vill utan att måsta be om skjuts. Väldigt skönt! Imorgon blir det sjukgymnasten, jobb och sedan lite häng. Ska försöka att träffa barnen, mamma och annat folk nu när jag är ensam. Sedan är det avslutningsfest med laget på lördag, ska bli underbart kul!

Ska försöka bli trött nu, men tror knappaste att så blir fallet.
Gud, saknar redan Johannes, hur ska detta gå? Han är mitt allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0