shortanna

Jag och Amalia inför derbyt USFF vs. MSK säsongen 2009. Foto: Västerbottens Folkblad

Gud, det är ångestfyllt att stå och titta på när dom andra i laget kör fotbollsträning. Jag vill också vara med, kan inte låta bli att försöka kicka lite på bollen och jag är rädd att jag ska göra någonting dumt. Jag vill också vara tillbaka, gud vad jag saknar det. Rehab är ju rehab, men det är något man måste gå igenom för att få komma tillbaka. Gym i all ära, med det är bollpassen som är det roligaste. Och så ska det ju vara, eller hur? I december vid omstarten ska jag vara tillbaka, köra lite extra bollpass på sidan av med dragonskolan nu när möjligheten finns. Det här blir bra, tillbaka starkare än någonsin, mot bästa säsongen någonsin. Sådärja :) Motivationen finns i överflöd!!

Nu har jag tagit mig i kragen också och beställt en iPhone 4. Känns skönt, bli en av alla andra. Sen har mitt Nintendo Wii försvunnit här hemifrån, eller mitt och mitt, vi har lånat det av Johannes jobb. Jag har så stora cravings för att spela Super Mario Bros. Jag har ju bara 6 guldpengar kvar sen har jag låst upp hela den "gömda världen". Jag är ju så nära att klara ut hela spelat. 1 veckas uppbehåll, nu kommer jag ju att vara ur form. Kanske dags att köpa ett eget Nintendo Wii? Får bli i julklapp då.. Med Super Mario Cart till! Jag vill ju ha det röda Wii't. En hyllning till alla tiders bästa spel SUPER MARIO! Det är som en drog, hahaha. Jag får aldrig nog.
Nej, nu ska jag trycka i mig lite mat, göra några fler rehabövningar här hemma (eftersom jag är sjuk) och sen bege mig mot jobbet. Kom och hälsa på =) Fina grejer på Monki nu!

KRAM